Jasstand

Hej!

Nu har jag varit på affärskurs i Stockholm i två dagar. Fulltankad med ny kunskap och med nya kalorier.

Förra lördagen tänkte famljens Spets och Snor att det vore trevligt att gå ut och äta. Jovisst - Göran, jag och kidsen begav oss till ett lokalt pizzahak med heltäckningsmatta och låtsasmarmor-bord. Vi beställde Spagetti Bolognese till barnen. De åt uppskattningsvis två spagettistrån var och tillbringade resten av tiden att springa runt, som bara två ohyfsade barn kan, bland alla gäster, pizzor och bord.

Baren utarbetade en rutt - från flipperrummet till mig och Göran, fick ett pommes frites var och sprang sedan tillbaka till flipperrummet. Så här höll de på. Kanske 40 rundor. Sen brakade det loss. Elliot knuffade Emma bakifrån så hon ramlade i farten och föll framåt.

Både Göran och jag blev såklart arga. Tog barnen och satte dem i bilen för att åka hem. På vägen hade vi en lång och arg utläggning för vår treåriga son om att man inte får knuffas.

-Man får aldrig knuffa någon! Då gör det ont på den andra. Det är bättre att vara snäll, förklarade jag och Göran.

Elliot satt tyst en lång stund.

Nu sitter han nog och funderar över sina synder och skäms, tänkte vi. Då kommer det. Observera att Elliot inte kan säga "v" än utan säger "j".

- Jag är stark. Jag kan slänga i er i jattnet. Då kommer en haj och äter upp er. Jättehårt. Och sen. Sen åker ni nedför jattenfallet. Då kommer en stor jasstand till er, säger Elliot.

Det här står på mitt köksbord just nu. En gammal handduk, fattigmanssilver, soppterrin köpt på loppis och lite vitt porslin på en gammalt luffarslöjdsunderlägg.

På underlägget står en krackelerad söt kanna och ett gammalt saltkar. Vet ni vad jag har i burken med lock?

På burken står det English Blue Stilton Cheese. Köpte den på loppis för en tia. I den har jag faktiskt flingsalt. Perfekt placering på matbordet och dessutom skyddar locket mot damm.

kram Helena