Hur man vet att man varit mammaledig för länge ...

Nu är måttet rågat. Jag behöver ut och jobba. Efter 1.5 års mammaledighet finns en stark längtan att komma ut i arbetslivet. Det är skönt att den längtan till slut infinner sig. Efter ett år av min mammaledighet kändes det som en dröm att bli hemmafru. Efter 1.5 års mammaledighet känns det som en mardröm att bli hemmafru. Jag börjar, som tur är, att jobba i januari.

Det finns signaler som varnar att man varit hemma lite för länge. Jag tipsar om några:

• Måste de jäkla leksakerna fram idag igen?
• Din man längtar tills du börjar jobba pga att han har fått nog av alla hemmaprojekt - allt från bygga garderober till att flytta möbler.


• Carnegie - är det en huvudstad?


• Den enda eftermiddagsaktivitet du kommer på är Mumintrollen på tv. Är det extra festligt slår ni till på Byggare Bob.


• Ingen idé att börja läsa dagstidningen, du hinner bara till insändarna.


• När Ica Maxi-bladet står för allmänbildningen.

Jag har vridit om sängen lite plus gjort en del ändringar i mitt vardagsrum kombinerade sovrum. Jag har ändrat lite stil, tagit bort stjärnorna och försökt få mer samma stil som jag har i resten av huset. Så här såg det ut tidigare.

Jag har tagit in min fåtölj från ladan som jag visade för länge sedan. Jag tycker den bryter av på ett fint sätt. På kistan ligger min dator. Det är här jag sitter och bloggar. Det är svårt att ha vackra saker på kistan när det härjar en 1.5 -åring här hemma. Hon gillar att sitta på kistan till mammans förskräckelse.

Sängen står numera vänd mot kortsidan av huset. Jag har hängt upp skirt tyg för att skilja av vardagsrum och sovrum. Samma tyg hänger numera i fönstret som gardiner.

Mina hattaskar fick stå på skänken. Den höga spegeln är en rolig effekt när det är så högt i tak.

Här ser ni en av mina dyrgripar som också fick komma in, stolen. Visst är den fin? Nu har vi en varsin stol på var sida om sängen som nattygsbord. Lampan i fattigmanssilver är också ny.

Jag har köpt ett nytt fint kviltat överkast från Gruvgatan 13. I fotändan ligger ett gammalt virkat spetsöverkast. På sängen la jag den gamla säcken i juteväv jag hittade i ladan. Inredningstidningarna använder ungarna som hoppbräda upp i sängen. Sen hoppar de för fullt ...

kram Helena

Vi hälsar på hos min kompis Kattis - Idag får vi se sovrummet och vinkällaren

Hej alla glada!

Tänk att man är 33 år och börjar snudda vid tanttecken. Ni vet ju att jag gillar listor. Det kanske beror på att jag föredrar att vara kortfattad och effektiv. Hur vet man att man nosar på tantlivet då? Jo, om man;

• Köpt en egen pumptermos trots att den var ful



• När det inte är någon idé att rycka fler vita längre



• Satt bilklädsel över sätena i bilen



• När man motionerar för hälsans skull och inte förbränningen.



• Definitionen av motion är promenader.

• Snuddat vid tanken på att broddar inte är så dumt när det är halt



• När vissa kroppsdelar plötsligt börjar flyta i badet. Ni som inte fattar kan vara glada. Ni har nog inte ammat.
  

Vi tar oss en sista titt hemma hos Kattis och hennes fina hem. Idag får ni se sovrummet och vinkällaren. Enjoy.

I sovrummet är det vitt och rött som gäller. En gammal pianopall i fotändan är bra att kunna lägga ifrån sig kläder på.

En vitmålad byrå med nya ringbeslag. Linne och glas skapar en lantlig och härlig atmosfär.


I sovrummet sover en lite Isac också. Ser ni dörren med de två fina fönstren? Där kan man gå ut på en vacker balkong. Tänk att börja varje morgon med att kliva ut i morgonrock på balkongen. Morgonstund ska ju ha guld i mun säger de.


Här kan ni ana de fina snickerierna på balkongen. Den är gammal och Kattis har målat om den i sommar. Vi avslutar husvandringen i vinkällaren. Här kan man tända ljus och sippra lite rött på rostiga stolar. Vinstället är gjort av rostigt armeringsjärn. Man går in i vinkällaren genom en gammal genuin trädörr, precis som det ska vara.

Tack snälla söta Kattis för att du delat med dig av ditt fantastiska och personliga hem! Jag är så glad att jag fått visa det här på bloggen.

kram Helena

Praktisk på äldre da´r

När det gäller inredning brukar jag sällan kompromissa. Skönhet går före funktion. Tills nu. Kanske sen jag fått barn. Vi måste ha mer garderober. En möbel som sällan är vacker. Göran ska bygga in en garderob i pärlspont som jag tänkte ha ett skynke för istället för en dörr.

Vad kommer jag då att offra? Jo, min gamla kinabyrå från sekelskiftet. Den är inte praktiskt men ack så fin. Nu ska den säljas. Har man behov av att organisera småsaker är denna möbel perfekt.

Byrån står på min övervåning i den så kallade hallen. Ni ska få se den på plats. Dessutom ska ni få se mitt vardagsrum kombinerat sovrum. Äntligen släpper jag in er. Jag har fortfarande inte målat foder efter fönsterbyte men struntsamma.

För 7 år sedan tog Göran och jag ett beslut att reonvera övervåningen. Det innebar att öppna upp taket i nock så det blev mer luftigt. Vi har även plockat fram de gamla takstolarna som tidigar var inbyggda. Sen dess har möbleringarna varit många men stilen densamma. Det vita lantliga kombineras med New England. Jag tycker det passar så bra här uppe.

Den gamla sadeln hade min mamma när hon var ung. Även det gamla tränslet hörde till. Både sadeln och tränset kommer från USA.

De två sovrummen på övervåningen har Elliot och Emma (här ser ni Emmas dörr) så då får vardagsrummet även tjäna som sovrum åt päronen.

Lapptäcket med stora rutor i fotändan som går i vitt och beige har jag sytt av tygrester. Mitt vita överkast köpte jag i NY på Ralph Lauren.

Till höger här i hallen ser i byrån som snart är ett minne blott. Här ska en garderob byggas.

I den gamla byrån förvarades örter och te i Kina. Den har 30 fack. Nu ska den säljas. Jag tycker det är fint att ta in lite mörka trädetaljer som accent på övervåningen. Rummet är stort och luftigt att det inte blir för tungt med lite mörkt trä. Jaja, det är ju mest vitt. Det förstår ni ju.

kram Helena

Sexig småbarnsmamma

Nu är det svårt att skriva. Tangenten "b" och "mellanslag" har varit borta ett tag. Det är ungarna. Jag trycker på en liten plupp under så går det ändå. Inget flyt i skrivande direkt. För att riktigt göra det svårt har jag precis anskaffat tippar på naglarna.

I onsdags var jag till en manikyrist eftersom jag tänkte lyxa mig med lite egentid. Dessutom var jag stolt över den lilla utväxt jag lyckats med. Inte dåligt för en tvåbarnmamma.

"En fransk manikyr på det...så blir det perfekt" tänkte jag.

Väl inne på salongen, utpelade sig följande vid receptionen.

-Jag skulle vilja ha förstärkning och fransk manikyr.

Hon slog en hastig blick på mina nyutsparade, inte så vackra, naglar.

-Vi rekommenderar tippar, det blir jättefint.

-Men jag vill ha mina egna naglar.

En man, som arbetade på salongen, passerade och tittade på mina naglar, och sa:

-Ta tippar, det blir snyggare, mer jämt. Mer sexigt.

Sexigt? Hm, jag tar väl sådana då. En sliten småbarnsmamma behöver allt hon kan få. Därav tippar. Därav problem att skriva.

Nu tar vi en glimt hemma hos Ewa igen. Det är ju det ni väntar på. Inget manikyrtjafs.

Ovanför sängen har Ewa en vitmålad hylla. På den står ett vitmålat kors, murgröna och ett ljus med järnkors. Under hyllan ser ni en relief med änglar.

Järnkorset är gammalt. Det har Ewa hittat i hennes mammas gömmor. Snart ska ni få se hela sovrummet med höstgardinerna uppsatta.

I "lugna rummet" (ett vardagsrum utan tv där man tar det lugnt och har det bra) står denna vackra sekretär.

Ewa har flera figuriner sitt hem. Fotot i fotoramen är på Ewas mormor. Personligt och vackert går faktiskt att kombinera.

På spegeln sitter ett gammalt vykort. Någon har skrivit "Spar denna flicka" på vykortet. Och det kan vi ju förstå. Kortet är bedårande.

I ett gammalt fat står en murgröna i en vit linnepåse med monogram.

I nästa inlägg tittar vi vidare i lugna rummet, så får vi se vad vi hittar.

kram Helena

Hemma hos Ewa

Hej!
Blev lite full i skratt när jag tittade genom förra inlägget. I kokoscookies-receptet står det att det ska vara 2 dl riven rostad koks. Prova inte det hemma utan ta kokos.

Idag var jag, Elliot och Selma på besök hos min goda vän Ewa. Hon med kannan på auktionen. Jag smög med mig kameran idag och tänkte att om jag lägger huvudet på sned och ler lite grand, kanske jag kan få knäppa lite kort. Eftersom de håller på med en köksrenovering hade jag lite hopp. Ibland har man tur.

Jag måste berätta att det är Ewa som fått mig intresserad av heminredning. Det är hon som inspirerat mig att börja med det vita. Vi har tillringat många timmar både hemma och i telefonen, och diskuterat olika inredningsuppslag. Nu får ni se en glimt hemifrån henne. Vi tittar var kannan hamnat...

Kannan står i sovrummet på en gammal vitmålad byrå. Framför parfönstren hänger skira gardiner framför hela fönstret med mongram broderade. Romantiskt och skyddar från insyn.

Kannan är gammal och krackelerad.

Vad passar bättre än gamla parfymflaskor i pressglas på den lilla minibyrån?

I gamla burkar förvarar Ewa sina ringar. Den i förgrunden har hon fått av sin mormor. Hon berättade idag att hon alltid letar efter burkar med inristningen "Emma" för att ge till min dotter. Det är väl för snällt...

Tänk att kombinationen vitt och gamla saker kan bli så vackert.

Ni vill se mer va? Lugn, vänta till nästa inlägg, så får ni se mer från hennes vackra hem. Ni blir inte besvikna.

Vi hälsar på hos min vän Susanne - idag ser vi sovrummet

Tack Susanne för att jag har fått visa ditt fina hem! Kram från mig

I sovrummet är det vitt så klart med lite blå inslag. Kuddarna är sydda av bolsterväv i enkel stil.

Necessären med blå stjärna har Susanne fått av sina barn i julklapp, de vet vad mamma gillar.

Här kan man ligga och njuta av morgonsolen...


Bolsterrand, antik leksakshäst, grankrans och morgonrock.

Den antika leksakshästen står och gömmer sig i hörnet. Den är för bred för att få plats på ett fönsterbräde. Susanne provade att skruva bort hjulen så den fick plats i ett fönster men då förlorade den en del av sin charm. Så till slut hamnade den bakom en fåtölj! Kudden har Susanne sytt själv, modellen med en enkel stjärna har ni sett i fler rum.