lördag 13 oktober 2007

Alternativ till tavlor

Hej på Er mina vänner!

Ni är ju bara för fantastiska. Jag tänker på alla Er som lämnar dessa vänliga, roliga och fina kommentarer. Jag läser alla kommentarer ofta flera gånger om dagen. Jag hinner inte alltid svara på alla men ni ska veta att de är lästa av mig.

Det är en annan sak som jag också har tänkt på. Det är hur man väljer att framstå på bloggen. Min tanke är att vara personlig utan att vara privat. En del jag träffat frågar mig om det inte är utelämnade att ha en blogg. Mitt svar är då nej. Det baserar jag på att det är jag själv som väljer vad som skrivs. Det är ju bara en liten del av mitt liv jag publicerar på bloggen. Och jag väljer vilka delar.

Det spännande med det hela är att den bilden man skapar av en människa bakom en blogg är egentligen utifrån väldigt lite input. Jag tror den sällan stämmer överens med verkligheten. Jag brukar fundera vilka människor som finns bakom era signaturer. Det är en annorlunda värld denna bloggvärld. Man kan ha daglig kontakt med människor utan att känna dem. Det är ett skönt och kravlöst sätt när man tänker efter.

Jag är en skeptiker till tavlor. Jag vet att jag är tråkig. Det kanske kommer med åldern. Vad kan man hänga upp istället då?


För flera år sedan på en loppis köpte jag en tavelram utan innehåll. Jag tyckte den var så vacker med sin ovala form och fina detaljerna.

Men oj vilken söt bäbis man kan ana på kortet. Det är min lilla Elliot.

kram Helena

35 kommentarer:

Nygammalt sa...

Ja visst är det spännande vilka människor man stöter på. Jag har aldrig träffat någon "live" men känner ändå hur mycket bloggen ger mig. Det är kul att få ha lärt "känna" så många i olika delar av landet.

Ditt cigarilletui är jättefint, kul att det går i släkten.

Hoppas dagen blir bättre, små barn har en förmåga att göra även den blidaste arg. Men man glömmer snabbt sånt som tur är. Kram.

Anna - På landet Mot skogen sa...

Vilken fin ram! Jag har också lite problem med tavlor, tycker lätt att det känns lite rörigt om man har en massa tavlor på väggarna. Så mina väggar är så gott som tomma, men det är vackert tycker jag.

Jag är fö ny i bloggvärlden, brukar titta in här och var, men är ganska dålig på att lämna avtryck efter mig...Men nu när jag blivit med blogg själv, så ska jag absolut bli bättre! Tänkte länka till dig från min sida, hoppas det går bra.
Ha en bra dag!

"M" sa...

Ja visst kan man nöja sej med att bara hänga upp en vacker ram..dekorativt å vackert.
Mvh "M"

Magdalena Martin sa...

Visst är det vackert med tavelramar! och även jag har haft svårt för att hänga upp tavlor på väggarna, men det börjar bli lite mer sånt nu fast vissa ramar förblir utan innehåll just som din för att dom är så vackra i sig och att man nog aldrig kommer fram till rätt motiv för just den ramen..lustigt :)

Jag är ju rätt så "ny" i bloggvärlden (juli-07) men faschineras av alla goa männsikor här ute som delar med sig och lämnar så många härliga superlativ till varandra, det är gött! tycker jag!
Kram på er alla :-D

Nygammalt sa...

Det var lustigt att det var en precis likadan. Kul.
Kram.

Färjtorp sa...

Hej, jag håller med dig, det är inte alls så att man utelämnar sig själv på en blogg, det behöver man ju inte, man väljer själv vad man vill visa!!
Däremot kanske man utelämnar hemmet litegrann =) Och det är ju så kul med andra bloggar med samma intresse!! Det är bara roligt med bloggen, man möter ju så många härliga och trevliga personer, det är så himla skoj!!
Kram Johanna.

Hannis sa...

Även jag ny med egen blogg men har smygit hos dig och flera under en "lång"tid.
Är så fascinerad av allas ideer! Du har verkligen ett vackert hem!
Ha en fortsatt trevlig helg//Hannis

Ardisia sa...

Jag tycker det är jättesvårt med tavlor. Har nästan inga här hemma. Däremot är det hyllor, rosetter, bilder osv jag har hängt på väggarna. Kul idé med ramar!

Ha det gott! Kramis

Camillas nya hem sa...

Rolig idé att hänga upp en ram utan innehåll, det blev jättefint!

Jag tycker inte heller man "hänger ut sig" när man har blogg, man väljer ju själv hur mycket man väljer att dela med sig! Och hur man framstår på bloggen, det är väldigt spännande att fundera på faktiskt. :)

Engsroom sa...

Jag tycker ocksåp att bloggvärlden är så himla häftig, så många som går med samma inresse som en annan, fint med ramen!
Ha det bra!
Ella

Stina sa...

Vacker. Lamporna ser ju häftiga ut.Kram

Lilla Blanka sa...

Vilken underbar ram du har..! Har jagat en i den stilen lääänge nu ;)
Kram

signelia sa...

Hallå! Tänkte att nu måste jag lämna en kommentar, har inte gjort det förrut utan bara njutit av din sida!Jag blir så inspirerad av inredningen och underhållen av din humor! Mamma i affären;) Vem känner inte igen sig???
Kram

yes sa...

Jättesnygg ram - det måsta inte alltid finas tavlor i ett rum! Det som jag tycker är så roligt med bloggandet är att så många mäniskor är trevliga mot varandra och delar med sig av tips och ideer!
kram ylvan

Solsjö - Under en vind sa...

Visst är det en märklig känsla med bloggen, så många som man delar sitt hem med utan att vare sig veta hur de ser ut eller hur de egentligen är! Men precis som du skriver så är det just därför helt kravlöst och avkopplande! Det mest "obehagliga" kan jag tycka, som bor i ett lítet samhälle är att det är så många arbetskamrater, grannar, "folk på byn" som läser utan att varken kommentera eller berätta det...DET känns utlämnande ibland...Gör de det av intresse för inredning eller av ren nyfikenhet på hur det ser ut hemma hos mig!?! Låter djupt kanske, men det är onekligen något jag funderat på......
Jag är som du med tavlor, tycker att det är jättesvårt att hitta något jag gillar! Det blir mest svart/vita foton och speglar! Hoppas att du får en skön söndag! Kram!

Tingeltangel sa...

Vi är visst många som funderat kring detta med att man lämnar ut sig en smula. Men så länge man minns att allt man visat är tillgängligt för alla i evighet och väljer därefter tycker jag också bloggandet bara är till glädje. Och vi är förstås glada över att få se ditt vackra hem.

Anonym sa...

Hallå där!
Jag håller med dig om att bloggvärlden är spännande, just det här att få fundera på vem som döljer sig bakom bloggen eller kommentarerna. Och man föreställer sig ju en bild av en person, hur dom är och hur dom ser ut, kul, lite som en fantasivärld fast ändå inte... Vi har ju iaf fått skymta dig lite när du var i Stockholm vilket var väldigt spännande, det är ju trots allt kul att ha en bild av dig (lite iaf) :-)
Tack för att det finns fler som tycker det här med tavlor är problematiskt, jag tycker inte riktigt att jag får till det, men du hade verkligen lyckats! Ska ha det i åtanke nästa gång jag får bryt över tavel-problematiken!
Ha det gott!
Kramar Camilla Örebro

Anonym sa...

Visst är det upp till en själv hur mkt man lämnar ut i bloggen. Jag har valt att inte lägga ut några ansiktsbilder på mig eller andra och heller inga namn.
Jag har träffat flera stycken bloggare irl, vi har ju haft två bloggträffar här i gbg, jättekul. Har tom varit på resa en helg med två tjejer jag träffat på bloggen. Hur kul som helst!
Instämmer i att etuiet var jätteläckert, jag gillar silver, zink och andra silverfärgade material...

Lotten sa...

Visst är det ganska spännande när man tänker efter.... Man kan ju ha en uppfattning om en person bakom en blogg som kan vara hur fel eller rätt som helst. Det lär man ju aldrig få veta om man inte träffas irl.... En sak är säker och det är att det är inte det minsta utelämnande att blogga - det väljer man ju själv!

Ramen var jättefin tycker jag!

junhe sa...

jag håller med dig om det du säger angående bloggen och att man skriver det man vill skriva utan att bli för personlig (jag har samma syfte med min blogg). jättefin gammal spegelram. den blev fin mot den vita bakgrunden, den bryter liksom av. bra tips. ha en bra kväll. kram junhe

Anonym sa...

Hej
tänkvärd reflektion om Bloggvärlden. Jo, inte lyfter man kanske fram sina sämsta sidor direkt... Håller med - gullig bebis!

linnea-maria sa...

Jamen visst är det perfekt! Jag visar ju bara min "perfekta" sida. Inte skulle man väl visa bilder på smutstvätten i bloggen tex.
Jag är personligen ganska inbunden men här är jag ganska utåtriktad utan att bli privat. Vi kan bolla lite uppmuntran och positiva utrop till varandra.
Ramen är en fin tavla i sig. Jag har istället svårt för speglar.

Skatan sa...

Godkväll. Visst, självfallet kan man ha tomma ramar på väggen. Det är ju som bekant fantasin som sätter gränserna... : )

Trevlig kväll önskar jag dig!

Solsjö - Under en vind sa...

Gokväll! Har idag öppnat en ny blogg....bara i startgroparna...Jag hoppas att du vill fortsätta kika in hos mig eftersom DU är en av dem som inspirerar mig mycket! Kommer ha båda bloggarna ett tag....Kram!
pst...har mailat en inbjudan...

Bitte sa...

Håller med om att det är svårt med tavlor, lättare med ljushållare, kransar, hyllor mm. Men tomma ramar är vackert.Ps häftiga lampor

Elzie sa...

Jättefin ram. Och gullungen jämte också *s*.
Kom att tänka på en sak när jag läste ditt förra inlägg. Jag var i stan och handlade med min dotter, då ca 3 år. Vi skulle handla present till hennes pappa. Ovan som hon var att vara i stan, så traskade hon rakt ut vid trafikljusen vid Storgatan. Jag sög ju tag i henne och stoppade henne. Säkert sa jag något som inte var så vackert också, för jag fick liknande blickar som du fick av en äldre dam. Vadå? Hade det varit bättre att hon blev överkörd? Inte blev det roligare för dotera när vi kom hem och det första hon gör är att berätta för pappa vad vi köpt i present *s*. Ungar!!!
Kram Elzie

Arga Mamman sa...

Jo, du - bloggvärlden är både kravlös och utelämnande på samma gång... men som du säger så väljer man ju själv hur mycket man vill blotta... För mig själv har bloggvärlden blivit ett andningshål där man kan ventilera sina känslor kring livet som småbarnsförälder utan en massa fördömande blickar från de där "perfekta mammorna" som verkar veta PRECIS hur allt ska vara... Inte för att man ska låta sig påverkas, men det är ju lättare sagt än gjort... Kram!

MiaMaria sa...

Visst behöver man inte ha några tavlor de går lika bra som du gjort. Härligt!

Må så gott!
Miamaria

Anonym sa...

Det är så sant! Man väljer själv hur mycket man vill visa.

Det var så kul med din lilla videosnutt. Jag läser alltid dina inlägg med din röst i bakhuvudet. Très charmant!
Kram :)

begrunda sa...

Har Sverige vaknat...?

http://begrundande.blogspot.com/2007/10/sverige-har-vaknat.html

sabina sa...

Fin ide´, med ram som väggprydnad!

Carina sa...

Jag känner också att det ibland är ganska skönt att vara anonym, att kunna tycka saker utan att alltid behöva visa vem jag är och inte heller alltid förklara så noga. Vad gäller tavlor så har jag också lite svårt för att hänga upp tavlorna. De brukar ofta bli stående på golvet eller på någon bänk i väntan(ibland låång väntan)på upphängning. Vad kul det är ned alla inspirerande bloggar! hälsningar Carina

spetsar och änglar sa...

Har alltid haft problem att sätta upp tavlor,och det har inte blivit lättare med åren heller.Inte heller är det lätt att vara den perfekte föräldern i andras ögon. Om man så har fått sitt tionde barn som jag. Så är det nästan alltid så att det finns dom som tycker sig veta bättre.Då kan man bli lite trotsig, och tänka hur många barn har du fostrat då.Ens barn ska alltid testa vart gränserna går,och du som förälder vet nog bäst när dom går för långt.Så man får faktiskt bli arg ibland.mvh från en mamma som fräser till sina små och stora barn ibland.Skulle gärna vilja länka dig om det går bra

Evelinas hus sa...

Jag har också svårt för tavlor. Ramen är jätteläcker.
Visst är det en annorlunda värld bloggvärlden, kul är det.
Jag gillar din blogg just för att den är personlig. Måste ta och länka till dig.
Kram Caroline

Myownhome sa...

Den var superfin!

Kul tips också att bara ha en ram sådär!